rosbarn

Ny läsare? För att följa historien i kronologisk ordning med början när det började så starta nerifrån med första inlägget och gå upp.

Forts...

Det blev klart med placering, socialtjänsten hade kontrakt med en familj mitt i Småland mellan Växjö och Vetlanda, en vårdare från psykiatiravdelningen följde med mig på tågresan ner, jag möttes på stationen av en lite skäggig man som såg rätt ovvårdad ut. Han presenterade sig, vi kan kalla honom J hans fru I var inte med hon var hemma och tog hand om de andra barnen. Han lotsade oss ut på en parkering och där stod en gammal PV-kombi med stora ATOM-kraft NEJ TACK märken klistrade här och där på bilen.

26 februari 1980
Jag placerades i Ramkvilla i den ”kvalificerade” fosterfamiljen, ägandes en liten väska med ett par byxor knappast inga strumpor eller underkläder några tröjor och blusar… jag börjar här om igen, startar upp på ytterligare en skola, ännu en möjlighet att hamna rätt?…

Familjen består av paret J&I en fosterhemsplacerad pojke, och deras två biologiska döttrar, den äldsta dottern var i 7-8 årsåldern.
I mina ögon hade hon ett underligt beteende, hon tog varje tillfälle som hon fann, att hoppa på mig klänga sig fast som en apa och jucka som en kanin, efteråt när pusselbitarna föll på plats så kan jag inte tro annat än att hon på något sätt var utnyttjad av sin pappa.

För hon gjorde så på honom med. När han trodde att ingen såg så lät han henne fortsätta annars föste han undan henne.

Vid ett tillfälle så råkade jag kliva in i badrummet och ser att de badar tillsammans och pappan reagerade väldigt bryskt och skrek åt mig att gå ut, och jag gick… men blicken den lilla flickan gav mig glömmer jag inte den var nattsvart och ångestfylld.

I övrigt fungerade det hyfsat bra, ny skola nya kamrater nya aktiviteter jag började spela pingis som fritidssyssla, de försökte få mig att gå i någon form av terapi men jag var inte redo att prata om något av det som jag hade gått igenom… när jag pratade om min "gamla" familj så berättade jag bara hur det hade varit i början när jag kom dit, fick jag någon fråga om hur det var på slutet så vart jag tyst och vägrade prata mer.

Den gamla fosterfamiljen G kom och hälsade på det var lite spänt jag vet inte för vems skull det besöket egentligen var… kändes nog som att det faktiskt kvittade för mig

Maj 1980
När jag bott knappa 3 månader hos den nya familjen så meddelar dem till socialbyrån att de har för avsikt att bryta kontraktet, de tycker dessutom inte att det fungerar bra med mig, de säger till socialtjänsten att jag är destruktiv och självskadebenägen. (jag hade tagit hål i örat på mig själv!)

De rapporterar vidare att de har kört slut på sig själva... och att det bästa vore en inläggning för mig...

När socialtjänsten kontaktar BUP som jag hade haft kontakt med så framkommer det klart att det inte handlar om att jag har eller är ett problem, utan det finns kris och allvarliga problem i familjen.

Fostermodern kunde inte dölja vilken avsky hon kände för mig,  hon ringde till den förre detta fostermodern i Motala för att beklaga sig hur illa det var och berättade att hon fick kväljningar av att se mig, att hon inte tyckte om mig var inte svårt att räkna ut, hon skrek på mig vad jag än gjorde.
Det var bara att försöka göra sig så osynlig som möjligt, så vart det lugnast.

Jag fick chansen att åka iväg på ett kollo på sommaren samma som jag hade varit på året innan, sen kom hösten med skolbyte för jag skulle ju börja i högstadiet och den lilla skolan jag hade gått på en termin hade bara skolklasser till år 6.

Hösten kom... och mörkret sänkte sig

Forts följer...