Bakgrunden till min historia, år 1967

Dem som känner mig väl vet inte allt, och de som inte känner mig har ingen aning.

Jag hade en tanke för några år sedan att kontakta vanvårdsutredningen för att få komma på en intervju, men jag hade just då en hel del annat som stökade runt i mitt liv så en sådan genomgång hade nog fått mig att krascha helt, det jag ska lyfta upp till ytan kräver styrka och en förmåga att hålla en viss distans.

Men mitt behov av att ändå få berätta ledde in mig på tanken att skriva en bok. Jag påbörjade en berättelse men jag kom bara ett par kapitel sedan har den blivit liggande, den är som ett monument över mitt liv, lösryckta delar som inte kommer ihop till en helhet.

En i stunden bra ingivelse som inte leder till något resultat, ett ytterligare misslyckande med att reda ut vad som är jag och vad som bara är en rad olycksaliga händelser.

Tankarna har gnagt mig, vem ansvarar egentligen för ett barns uppväxt i kärlekslöshet och misär… ett barn som är omhändertagen av de sociala myndigheterna och som alltså befinner sig i samhällets vård... tog samhället sitt ansvar?

Det finns delar av min uppväxt och saker jag varit med om som jag inte berättat för en levande själ, saker som inget barn borde ha fått gå igenom, om vuxna som svek och om mörka upplevelser som jag för alltid bär med mig.

Jag har som vuxen förstått att skulden inte var min, bara det var en befrielse i sig.

Historien börjar
Jag föddes hösten 1967. Mina föräldrar hade skilt sig tidigare under året. Min mamma fick vårdnaden om mig men var inte kapabel att ta hand om sig själv eller ens tillgodose sina egna behov.

Det kom ett larm till socialtjänsten från det daghem jag gick på, enligt anmälan hade jag blivit hämtad på dagis av lite olika mer eller mindre spritpåverkade män.

Det som då kallades Barnavårdsnämnden ryckte in och resultatet var ett omhändertagande av mig när jag var ca.1 år.

Detta var startskottet på en helvetesuppväxt... följ med till nästa inlägg.
Kommer inom kort.


 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0